|
|
AMLP 711 | SJELP 2 |
SJELP 6 | SJECD 7 |
SJECD 9 | SJECD 14
AMLP 711 - GUNNFJAUNS KAPELL (1984)
Detta är en dubbellektion. Dels i vad fyra unga, uppslagsrika musikanter
kan åstadkomma genom att förnya, vitalisera ett traditionellt
folkvisematerial. Dels i den underbara gotländska dialekten… 60-talets Jan
Johansson och Bengt Arne Wallin jazzade upp svenska folkmelodier. Jag tror
att den väg Gunnfjauns Kapell beträtt är riktigare. En ljuv friskhet i denna
gräsrotsmusik blir kvar och doftar både förföriskt och fränt.
(Olle Petrini, Expressen 1984-10-31)
Det är också värmen som i väldigt stor utsträckning präglar
folkmusikgruppens, Gunnfjauns Kapell debut-LP... det finns både ett större
djup och mer innerlighet i deras musik. Deras mustiga polskor är väldigt
hörvärda. Bäst är Gunnfjauns Kapell i de låtar som innehåller stämsång.
Framförandet är perfekt men samtidigt opretentiöst.
(Gugge Häglund, Hallandsposten 1984-12-08)
Det känns spontant underbart att den mycket hörvärda gutniska
folkmusiktraditionen skjuter skott. Ön ruvar på underbara saker, både vad
gäller spelmanslåtar och visor... Få se om Gunnfjauns Kapell kan bidra till
att lyfta fram den gotländska visan... Det låter lite Folk och rackare,
lite irländskt när gruppen tar ton.
(Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet 1985-01-18)
SJELP 2 - GÅTTAR EI VÄLLINGI (1986)
Överförd till SJECD 7 utom A5 och B4.
Svenska folkmusikgrupper som spelar i konsertant och genomarrangerad stil är
få. Jag tror man måste gå utomlands till vissa danska och brittiska grupper
för att höra motsvarigheten till gotländska Gunnfjauns Kapell. De fem
medverkande på gruppens andra LP är skickliga musiker... Den lagoma
blandningen av vokalt och instrumentalt är lika ovanlig i Sverige idag som
den är befriande skön att höra.
(Ville Roempke, Östersundsposten, 1986)
Gotländska Gunnfjauns Kapell har samma hållning till musiken som J P
Nyströms. Båda grupperna spelar med en uppenbar respekt för traditionen,
utan att låta den bli en tvingande form. Kapellet har ett lysande
ensemblespel på många instrument, där flera flöjter och oboe ger musiken en
egen ton. Det är mycket tillgänglig musik och den minner mer om sommaren i
ett nyslaget änge än om Gotlands fuktgrå vinter.
(Klas Gustafson, Dagens Nyheter, 1986)
Das Debutalbum von Gunnfjauns Kapell ist von Rillenanfang bis Rillenende ein
moderner volksmusikalischer Genuss, und das mit einem ganz eigenen Stil, der
vermuten läss, dass sich die Mitglieder der Gruppe stark mit der irischen
Musik Beschäftigt haben… Das schwedische Pendant zu DeDannan! Eine ganz
reizvolle Mischung von leichter Klangfarbe und Spielweise und der Tiefe der
schwedische Melodien, traditionell oder als Neukomposition.
(Jens-Peter Müller, Musikblatt 2/88)
SJELP 6 - DAMMET LÄTTAR (1989)
Compiled to SJECD 7 except B2, B3 and B5.
I fråga om en i det närmaste kammarmusikalisk perfektionism är gruppen utan
motsvarighet i landet. Medlemmarna vårdar sig om varje detalj i
ensemblespelet, men har också begrepp att släppa fram varandra till
solostycken av naken och nära skönhet... Allt inramat av helgjutna
arrangemang, till synes skapade ur ren spelglädje, med ett brett och
generöst instrumentarium... Gunnfjauns tredje LP är ett lyft, som bör
inbringa nästa folkmusik-Grammy!
(Ville Roempke, Spelmannen 2/89)
Framför allt är Gunnfjauns Kapell fem fina instrumentalister, gudomligt
samspelta, emellanåt med en himmelsk klang.
(Klas Gustafson, Dagens Nyheter 1989-06-14)
Det är fascinerande, detta att ett enda landskaps musikaliska arv räcker
som grund för en hårt satsande grupp. I ett gotländskt mikrokosmos, där
generationers minnen och musik lagrats, kan medlemmarna hämta material och
inspiration för att uppföra något som både ger hälsningar från förr och
uttryck för gruppens egna ståndpunkter. Visor och låtar framförs med en
övertygelse som bara kan bygga på en behärskning av materialet. Den
instrumentala säkerheten är påfallande, vilket avspeglas i fyndiga
arrangemang.
(Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet 1989-06-16)
Kunstvoll agieren die fünf Musikerinnen von der Insel Gotland. Es klingt
nur bisweilen recht klassisch, was die Nachfahren der Handelsleute aus der
ehemals reichen Hansestadt Visby und der Umgebung gesammelt und bearbeitet
haben… Kurzes Fazit: Wer die erste LP des Quintetts schon im Plattenschrank
hat, wird sich auch die Zweite anschaffen. Alle anderen sei `Dammet lättar`
als Einsteig wärmstens empfohlen.
(Jens-Peter Müller, Musikblatt 3/90)
...just a breath of pure, fresh folk music that´s bloody well played,
written, researched and produced... Not in the least an academic exercise
in reproduction of long past styles, Dammet lättar adopts not a little of
the Celtic as it´s long on bodhran samples the pipes to underpin the polkas
and jigs. Powering along, the instrumentals contrast neatly enough with the
June Tabor-like tones of Gunnel Jakobsson whose vocals haunts long after
her songs have finished.
(Simon Jones, Folk Roots 1990)
SJECD 7 - SJELVAR (1991)
Compilation of all tunes to CD from SJELP 2 and SJELP 6 except SJELP 2: A5,
B4 and SJELP 6: B2, B3, B5.
Reviews: SJELP 2 and SJELP 6
SJECD 9 - NAUDLJAUS (1995)
Gotländska Gunnfjauns Kapell gör mig aldrig besviken. Jag erkänner villigt
att jag är svag för den här gruppens ljusa, lättsamma, eleganta,
fantasifulla och läckra musik... Gunnfjauns får mig faktiskt mer att tänka
på vad som görs borta på de brittiska öarna än på det svenska fastlandet...
En bra skiva med andra ord. En av Kapellets bästa, vågar jag påstå!
(Peter Ahlbom, Spelmannen 3/95)
Där Bukkene Bruse tappar har Gunnfjauns sin styrka - i det lyriska och
innerliga... De har spelat tillsammans länge och det hörs - de spelar
lyhört och det känns att de har en gemensam idé om hur låten växer fram.
(Jalle Hjalmarsson, Folklore Centrums Informationsblad 8/95)
Alla spelar rakt, snyggt men ändå kärvt. Drillarna gödslar de inte med. De
fem har bestämt sig för vart de vill gå. Spela "rätt" får andra göra. Vi äro
musikanter!
(Fredrik Söderling, Dagens Nyheter 1995-10-04)
Naudljaus is the fifth recording from this excellent group from Sweden and
it´s another beautiful one… There is a brightness and freshness to the
sound that invigorates and invites further listening… All of the tunes are
tastefully arranged, masterfully played, and thoroughly researched; this
band leaves nothing wanting.
(Steve Winick, Dirty Linen 1996)
Gunnfjauns Kapell is a band with a relaxed, warm and unobtrusive
openmindedness in their approach to their music… The tradition of Gotland
permeates their music; they do local research, as well as compose their own
material in the same vein. But there is an attitude in their music, and
similarly in tradition, that links them to Ireland and Irish music...
Gunnfjaun´s fourth album, merges this kindred irish soul of the band with
the pleasant, sometimes intriguing originality of their traditional
material and their own original tunes... Superb musicianship and some
wonderful, slightly held back passion in singer Gunnel J Mauritzson´s
renditions.
(Lars Fahlin, Folk on Tap 1996)
Es ist ´die´ CD, die Ich je aus Schweden gehört habe. Jedes Stück ist
Triumph und Ohrwurm gleichzeitig. Und dann noch der tolle Gesang von Gunnel
Mauritzson. Ist so etwas überhaupt steigerbar?... Ich höre die CD nun das
15. mal, wenn ich am Computer sitze und fühl mich wohl dabei, selbst beim
Krimilesen. Es ist eine romantische Musik, eine Zuhör- und Wohlfühlmusik,
wie Ich selten erlebt habe. Und gleichzeitig Musik der Spitzenklasse.
Einige Stücke zum Tanzen, aber noch mehr zum Träumen, zum Träumen von
Schweden. Eben Sehnsucht nach dem Norden. 5 Sterne. Lass Euch Glück und
Dank sagen!
(Hedo Holland, Folklore und Mitmachen, 1996)
SJECD 14 - DANSÄ LÄITE (2001)
Gruppens musiker... är otroligt samspelta och mycket fina uttolkare av den
rika gotländska låtskatten. Personligen tycker jag att den här skivan är
friskare och djärvare än gruppens tidigare. Låtarna känns inte så hårt
arrangerade, men men karaktären av kammarmusikalisk folkmusik finns kvar, i
positiv bemärkelse: Gunnfjauns Kapell visar att den folkliga musiken, när
den är som bäst, har mycket hög musikalisk kvalitet.
(Stephan Elg, Smålandsposten 2001-06-13)
Charlotte Bergs röst flyter fint intill Annika Björkegrens, och tillsammans
med de skickliga musikerna i gruppen blir detta en auditiv njutning... Med
tanke på skivtiteln så känner jag tvärtom - jag vill dansa mycket till
många av låtarna. Sammanfattningsvis, en fin samling låtar som framförs av
en välljudande kvintett. Det räcker långt.
(Micke Forsberg, Lira nr 4, okt-nov 2001)
En bra skiva med gotländsk folkmusik. Här finns det valser, polskor och
ballader, alla spelade medryckande, med riv och stämningsfull sång. Det är
lite konstigt att jag inte har hört dem tidigare, men helt klart är att jag
vill höra mer av dem.
(Fredrik Gustafson, Hembygden 3/01)
Gunnfjauns Kapell, seit 1982 tätig (und seither auf jedem Tonträger eine
neue Erklärung für den Namen liefernd) sind wunderbar wie eh und je, leise,
unaufdringlich, mit feinausgefeilten Arrangements für die traditionellen
Stücke und die Eigenkompositionen, die zugleich trügerisch schlicht klingen
und deren viele Verzweigungen sich erst beim mehrmaligen Hören so ganz
erschliessen. Das mehrmalige Hören bleibt garantiert nicht aus, gleich das
erste Stück, "Gunnels vals", ein selbstkomponierter und der ehemaligen
Sängerin Gunnel gewidmeter Walzer, entpuppt sich als erstklassiger Ohrwurm.
Frau Gunnels Nachfolgerin Charlotte Berg kann sich stimmlich absolut mit ihr
messen, auch sie brilliert mit langen dramatischen Balladen aus dem
europäischen Fundus, hier in sehr gotländischer Weise vorgetragen.
Gotländisch. jawoll, denn Gunnfjauns behaupten zwar, auch Einflüsse von den
britischen Inseln und dem Balkan zu verwenden, aber die sind nicht zu hören.
Hier lacht das puristische Herz!
(Gabriele Haefs, Folker 2001)
Gunnfjauns Kapell specialises in the the music of its homeland Gotland...
Dansä läite is the band´s sixth album, but the fact that most of them bear
on their rather formal sleeves varying versions of the same painting, and
very similar blurb on the back - gives the impression it´s a string of
reissues of the same one. Odd; perhaps it´s an Yves Tanguy type of
slow-growth artistic statement of continuity. The music´s similar too, but
it´s consistently efficiently executed, a mix of songs and dance tunes
drawn, with the exception of a clutch of originals, from published
collections made in Gotland over the past century or so. The tunes are
mostly polskas, but these polskas don´t have the multifaceted pushed rhytms
of those of Dalarna and some other parts of the mainland; they sit more
squarely on a regular 3/4 pulse, and the band plays them with a sprightly,
springy baroque or Playford sort of feel.
(Andrew Cronshaw, FolkRoots, dec 2001)
There is also a gentle a capella song about the triumph of love over the
infatuation of financial portfolios, a set of children´s songs with a
quiet, almost haunting setting ("Sletkalsgilde"), and an original
schottische, "Trumbromsen", with a Breton feel. The band shows both a
classical prowess, on a minor-keyed polska, "Lärbropolskan", and a dose of
instrumental pyrotechnics on "Mördarpolskorna".... The playing is
meticulous, the arrangements are mature, and the singing is graceful. The
ballads, polskas, waltzes, and a schottische are all played with spirit and
accomplishment. This is a gem.
(Ivan Emke, Dirty Linen, June/July 2002
Sie haben einen eigenen Stil entwickelt mit alten und neuen Balladen, mit
vielen Molltönen, mit schnellen Bouzouki- und Mandolinentönen und natürlich
Geige, Flöten und Akkordeon. Es fetzt, wenn 2 Mandolinen und eine Bouzouki
loslegen. Es verzaubert, wenn die beiden jungen Sängerinnen ihre Stimmen
erklingen lassen...ich würde mir jedes Jahr eine neue CD der Band wünschen.
(Hedo Holland, Folkmagazin 235, Juni-Juli 2001)
|
|
|
|
|
|
Gunnfjauns Kapell
Back to start page