AMLP 711 - GUNNFJAUNS KAPELL (1984) A1. Gubben u hans källing (4.14) A2. Brännvinspolska i C-dur (3.07) A3. Krogvisa (2.06) A4. Gubben u källingi/Noas polska (4.35) A5. A väisä um Nils Jonsson (2.59) A6. Ridmarsch (3.42) B1. Rov-polska (2.32) B2. Skräddaren , skomakaren, bonden och smeden (2.20) B3. D-mollpolskan ((3.30) B4. Kråkvisan ((2.42) B5. Polka efter Florsen/Polka från Gurphajd (3.08) B6. Äuglä-väjsu (6.43)	Foto: Karl Melander
Detta är en dubbellektion. Dels i vad fyra unga, uppslagsrika musikanter kan åstadkomma genom att förnya, vitalisera ett traditionellt folkvisematerial. Dels i den underbara gotländska dialekten… 60-talets Jan Johansson och Bengt.Arne Wallin jazzade upp svenska folkmelodier. Jag tror att den väg Gunnfjauns Kapell beträtt är riktigare. En ljuv friskhet i denna gräsrotsmusik blir kvar och doftar både förföriskt och fränt. (Olle Petrini, Expressen 1984-10-31) Det är också värmen som i väldigt stor utsträckning präglar folkmusikgruppens, Gunnfjauns Kapell debut-LP... det finns både ett större djup och mer innerlighet i deras musik. Deras mustiga polskor är väldigt hörvärda. Bäst är Gunnfjauns Kapell i de låtar som innehåller stämsång. Framförandet är perfekt men samtidigt opretentiöst. (Gugge Häglund, Hallandsposten 1984-12-08)	Det känns spontant underbart att den mycket hörvärda gutniska folkmusiktraditionen skjuter skott. Ön ruvar på underbara saker, både vad gäller spelmanslåtar och visor... Få se om Gunnfjauns Kapell kan bidra till att lyfta fram den gotländska visan... Det låter lite Folk och rackare, lite irländskt när gruppen tar ton. (Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet 1985-01-18)