Gunnfjauns Kapell

Svante Pettersson

Hemållt

Margits Sånger

Martin Martinsson

Blackthorn

Volund

Ensemble Villancico

Triller

Dansar Edvard

Jan Ekedahl

Ziya Aytekin

Burgess, Ådin & Wingård

Luntilua

Lunds Akademiska Kör

Orientexpressen

Eitre

Utlottningen

Olle Lindvall

Orientexpressens åttonde opus Mahala! är, kort sagt, ren dynamit. Efter tjugotvå år, fem skivor och två kassetter finns det inget tillbakalutat över den här gruppen. Istället breddar de musiken och tar på allvar in svensk folkmusik i den balkanska mixen. Jag har alltid sett Orientexpressen som ett av landets bästa liveorkestrar... Mahala! är den första skiva jag hör som kan mäta sig med konserterna... Danske slagverkaren Lars Bo Kujahn ger raketfart åt bland annat makedonska Romanijada och den zigensk-serbiska Razor. Ungerske zigenaren Kálmán Balogh visar upp sedvanligt mästerskap på sin cimbalon i flera låtar. Men framför allt är det gotländska sångerskan Gunnel J Mauritzson som ger musiken en helt ny skönhet med sin röst av svensk äppelblom och bulgariskt rödvin. Hon sjunger några psalmer från Gammel-svenskbyn i Ukraina, och den ordlösa sången mot Lars Bo Kujahns plockande quanon-spel i ”Vad gott kan jag göra” är skivans kanske finaste stund. Mahala! är ett sant kärleksarbete.

(Lira 1, febr-mars -98, Magnus Säll)

Sie bringen Ihre Tänze klarinettenjubelnd, mit Hans Hurtigs sagenhaftern Akkordeon, mit einem schwung, einer Faszination, dann wieder mit träumerischen Stücken für Tänzer ideal. Zwischen Orient + Schweden, Romanmelodien, ein Doina, ein Schwanen gesang... Und dann als Leckerbessen für alle Ohren noch als Gäste Kálmán Balogh mit dem Cimbalon und Gunnel Mauritzson mit gesang. Setzt Euch auf diese Scheibe und dreht Euch!

(Folklore + mitmachen 215, Feb/März -98, Hedo Holland)

...unlike other Swedish folk-rock bands of recent vintage that reinterpret the music of their own land, Orientexpressen rolls through Middle Eastern and Mediterranean music with langorous wiggling and twisting. They´ve been at it for more than 20 years. As befits the musical locale, most tunes ease along exotically, with swooping, mysterious female vocals loping behind keening reed instruments and Gypsy fiddles.

(Dirty Linen 78, oct/nov - 98, Jli)

Orientexpressen upptäckte Balkansvänget långt innan det flyttat in i allmänt svenskt världsmusikmedvetande. Nyss avslutade gruppen sin 30-årsjubileumsturné, nu kommer också en ny skiva. Eller gammal, beroende på hur man ser det.
"An unfinished story" är inspelad live på Musikmuseet i Stockholm 1996 och även om medlemmarna i stort sett är desamma i dag som då, så känns det som ett ganska märkligt val för ett jubileumsskivsläpp. Å andra sidan är gruppen känd för sina medryckande liveframträdanden.
Repertoaren består här nästan uteslutande av bosniska kärlekssånger, sevadlinke. Gäst är Hazim Bosnic som sjunger rikt ornamenterat och med oemotståndligt darr på stämman i dessa ofta vemodiga sånger där klarinetten kvider och ensemblens två dragspel ibland suckar ikapp.

(Sara Norling, DN 2005-11-30)

Orientexpressen frustar och dånar fram med samma heta puls och upptäckarglädje som gjort den till Sveriges mest exotiska musikgrupp. Andra världsmusikanter får ursäkta, men Orientexpressens storhet beror säkert på att man inte greppat över för mycket, utan verkligen skruvat sig ner i musiktraditionerna i de trakter där Europa möter Asien. I år fyller Orientexpressen trettio år och firar det med sitt sjätte album som är fyllt med ett knippe populära bosniska kärlekssånger och några heta instrumentala låtar. Låtarna är inspelade live under en konsert på Mix Musikcafé i Stockholm och skivan är endast mixad och saknar helt studiopålägg eller andra bearbetningar, det ger en närvarokänsla som är helt unik. Man har svårt att tro att Orientexpressen består av fem svenskfödda musiker och accordionspelaren Ismet Lolic samt den bosniska sångaren Hazim Bosnic, som behandlar sin mjuka, varma och uttrycksfulla röst helt suveränt.

(Stephan Elg, Smålandsposten 2005-12-07)

Lira gillar:
Efter över 30 år med fler än 3000 konserter (!) är Orientexpressen en institution i svenskt folkmusikliv. Ingen grupp i Skandinavien eller ens Europa har väl med samma entusiasm och virtuositet sammanfört speltraditioner från Norden, Östeuropa, Balkan och Turkiet i en sådan egensinnig musikalisk dräkt? An Unfinished Story är gruppens jubileumsskiva och är en liveinspelning från Mix Musikcafé på Musikmuseet i Stockholm, 1996... Efter att ha sett Orientexpressen agera husband på Falun folkmusikfestival i många år vet jag att det är i liveformat som gruppen är allra bäst. Framförandet av dessa smäktande folksånger är bländande, med snirklande klarinetter och dragspel i centrum. Lägg där till gästsångaren Hazim Bosnics längtansfyllda stämma. Denna konsert kan vara en av gruppens bästa. Vilket i sådant fall säger en hel del.

(Erik Augustin Palm, Lira 2/2006)

The members of Orientexpressen are Swedes who have been in love with Balkan music for 30 years. This, their seventh album, recorded live in 1996, is given over to Bosnian love songs (sevdalinke) presented by singer Hazim Bosnic. Whether we are listening to kindling passion or presiding over spent embers is ably and ambiguously coveyed by Bosnic´s expressive tone and the key and rhytm of the music. The emotional rollercoaster ride is occasionally interrupted by a dance tune.

(BC, Dirty Linen June/July 06 #124)