Gunnfjauns Kapell

Svante Pettersson

Hemållt

Margits Sånger

Martin Martinsson

Blackthorn

Volund

Ensemble Villancico

Triller

Dansar Edvard

Jan Ekedahl

Ziya Aytekin

Burgess, Ådin & Wingård

Luntilua

Lunds Akademiska Kör

Orientexpressen

Eitre

Utlottningen

Olle Lindvall

Oleman

SJECD 25 | SJECD 30

SJECD 25 - GRYNING (2008)

Triller blandar egna egna låtar med melodier från Västergötland, Norge och Gotland, uppletade i gamla notböcker. Kanske, kanske inte att musik i Sverige lät ungefär så här på 17- och 1800-talen. Musiken balanserar fint och avvägt på gränsen mellan folkligt och konstmusikaliskt. Triller spelar både vackert och rytmiskt, personligt och lite annorlunda – utan att jag kan hitta de rätta orden för personligheten...

(Bengt Eriksson, Ystads Allehanda 2008-06-18)

Den unga folkmusikgruppen ligger inte Toto långt efter i fråga om teknisk exakthet. Varje liten synkop sitter som fastspikad, varje liten tempoväxling är synkroniserad. Jag är imponerad. Det är roligt att lyssna på Trillers tolkningar av gamla polonäser, polskor och valser. Melodierna spelas omväxlande på klarinett och fiol, uppbackade av en otroligt driven gitarr och en supertajt slagverkare.

(Po Tidholm, Dagens Nyheter 2008-07-02)

Förr var klarinetten rätt vanlig i svensk folkmusik. Många spelmän hade lärt sig spela instrumentet som regementsmusiker och sedan fortsatt använda det privat, ofta parallellt med fiolspelandet. Den traditionen tar gruppen Triller väl vara på. På debutalbumet ”Gryning” är det Pontus Estling som med sitt briljanta klarinettspel ger gruppen dess särpräglade klang. Men Pontus är i gott sällskap. Samspelet med Kersti Johansson, riksspelman på fiol, Erik Ronström, gitarr, och Jens Linell, slagverk, är luftigt och lekande lätt. Kersti är bördig från Stora Mellösa och har bidragit med flera Närkelåtar på plattan. Bland annat titelspåret, en polonäs från Kumla som mynnar ut i en fri improvisation i den turkiska skalan ”Sabah” som betyder just gryning. En annan läckerbit är ”Lilla nåden”, en av Snavlundaspelmannen Johan Anderssons polskor. På plattan finns också flera bra nya låtar, bland annat ”I evighet”, en finstämd vals av Kersti. CD:n ”Gryning” är en lovande start för Triller. Gruppen borde få hedersdiplom för återupprättandet av klarinetten som folkmusikinstrument.

(Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda 2008-06-04)

En begåvad kvartett unga folkmusiker som härmed begår skivdebut med ett knippe instrumentala låtar från när och fjärran. Erik Ronström och Pontus Estling lyser starkast med gitarr och klarinett, låtarna är både egna och andras och arrangemangen är fräcka och personliga. Imponerande hög kvalitet rakt igenom!

(Peter Ahlbom, Spelmannen 3/2008)

Med Borås som ursprung gör den jazz- och klassiskt skolade Pontus Estling underbar svensk folkmusik med gruppen Triller. Polonäser, polskor, valser, marscher från främst Västergötland, Gotland och Närke får en nydanande kraft i Trillers sättning, blås, gitarr, fiol och slagverk, och Kersti Johanssons sköna fiolspel byggs upp i mötet av toner och rytmer med både nordiskt, keltiskt och österländskt ursprung. Albumet Gryning (Sjelvar) svänger i tidsperspektiv och skönheten lyser hela tiden starkt.

(Kenneth Hammargren, Borås Tidning 2008-09-17)

Den unga folkmusikkvartetten Triller lyfter fram landskap som ofta hamnar i skymundan i skuggan av låtarna från Värmland, Dalarna och Uppland. Gruppen har letat fram låtar ur gamla notböcker från främst Västergötland, Närke och Gotland. Dessutom kryddar man med egna kompositioner. Klarinett, fiol, gitarr och slagverk är en sättning som är ovanlig minst sagt. Till en början har jag svårt att tränga in i den lite högtidliga stämningen. Att Pontus Estlings klarinett dominerar tar sin tid att vänja sig vid. Efter några koncentrerade genomlyssningar ser (hör) jag plötsligt ljuset – det är riktigt bra utfört och jag imponeras av de egna kompositionerna. Starkast lyser fiolspelaren Kersti Johanssons I evighet som låter precis som titeln. I låten Gryning möts Närke och Turkiet i en dimmig drömsk mix. Heder åt Triller som ger nytt liv åt gamla låtar från 1700- och 1800-talet. Det här är också Folkmusik-Sverige!

(Lars Lind, Lira 4/2008)

Efter första lyssningen på Gryning tyckte jag att det var en ganska bra skiva, men inte mer än så. Efter tre lyssningar hade jag upptäckt en hel del spännande detaljer i arrangemangen och tyckte riktigt mycket om skivan. Och efter att ha lyssnat ytterligare ett par gånger insåg jag att jag var beroende av att få åtminstone en daglig dos Triller. Då hade Gryning växt för varje lyssning till att visa sig vara ett briljant album. Kvartetten är oerhört samspelt och alla arrangemang är mycket genomarbetade, fyllda av små detaljer i såväl melodistämmor som ackompanjemang som behåller lyssnarens uppmärksamhet genom hela skivan. Melodierna växlar oftast mellan fiol och klarinett, kompade av basklarinett (vilket i mitt tycke är ett enormt plus!), gitarr och tamburin. Med undantag för några egna kompositioner är de flesta låtarna hämtade från notböcker från 1700- och 1800-talen med ursprung i Närke, Gotland respektive Västergötland. Titelspåret är en av mina favoritlåtar på skivan, en vacker polonäs som övergår i ett klarinettsolo i en turkisk skala för att så småningom gå tillbaka till polonäsmelodin. Gryning är en av årets allra bästa skivor och jag kommer sannolikt att fortsätta lyssna på den dagligen under lång tid framöver. (Rasmus Klockljung, Folkmusik & Dans 4-5/2008)

Skivdebuterande svenska folkmusikkvartetten Triller har grävt i notböckerna och presenterar ovanlig polska, vals, marsch m m från trakterna av Västergötland, Närke och Gotland. Och detta i den ovanliga sättningen klarinett, fiol, gitarr och slagverk.
Det är låtar med mestadels gladlynt humör, vilket i hög grad också kan sägas om musikanteriet, med lekfullt ystra melodivariationer och frejdigt samspel mellan instrumenten, men också mer lyriska kontemplativa stunder, som i klarinettisten Pontus Estlings eget stycke Ord.
En avgjort underhållande lyssnarupplevelse som tycks bekräfta den stigande temperatur som ofta infinner sig när en klarinett är med i leken.


(Ulf Gustavsson, Uppsala Nya Tidning 2008-07-02)

Triller debuterer med overraskende cd med bredt musikalsk udtryk. Trillers debut-cd hedder "gryning", hvilket skyldes et af numrene, men også på anden vis er titlen berettiget: For denne anmelder er cd’en en øjenåbner, og for bandet må cd’en være starten på en lovende karriere.
Triller er: Pontus Estling (klarinet, basklarinet, mundharpe og svensk sækkepibe), Kersti Johansson (violin), Erik Ronström (guitar) og Jens Linell (tamburin, slagtøj og jødeharpe). Især to ting adskiller Triller fra så mange andre: Klarinet-sounden, ideligt vekslende mellem melodi, stemme og akkompagnement. Og så det fremragende sammenspil mellem guitar og percussion. Man tænker måske, at begge dele er hørt før på Dan Gisens og Phønix’s cd’er. Jo da – men Triller er alligevel nyskabende i forhold til begge.
Især Estlings klarinetspil – men også mundharpespillet – er fremragende og afvekslende, kontant og alligevel med stor situationsfornemmelse og tilpasning til bandet. Sammenspillet med den unge riksspelman Johanssons smukke og kompetente violinspil er både opfindsomt og præcist.
Linells percussion er diskret og tilpasset bandet, fuld af overraskende rytmer og lyde. Det sublime og afstemte sammenspil med den velspillende Ronströms guitar er originalt og sjældent.
Musikken spænder fra næsten ren traditionel fra Västergötland, Närke og Gotland til mere fusioneret. Det er med til at få ørerne til at vokse.
Samlet er bandets musikalske udtryk så meget bredere end ofte hørt, det byder på rigtig mange overraskelser og indfrier enhver forventning til ren instrumental musik.


(Michael Sommer, Roots Zone 2008-08-09)

Triller is a quartet of masterful young musicians who perform traditional regional music of Sweden with energy and inspiration. The instrumental voices of clarinet, guitar, fiddle and percussion mingle in an unusual and extremely pleasing combination. Mostly 18th polskas, with an occasional waltz and several pieces composed by group members included, this well-mannered music is meant for movement, and your toes will tap. Some surprising worldmusic influences (a Turkish scale, for example) sneak in to add a delightful modern twist.

(Dirty Linen October/November 2008 #138)

Swedish folk music with a twist - or rather with quite a few twists. What makes this band directly a bit unusual is its focus on clarinet, joined by violin, guitar and percussion/mouth harp. Most of the tunes on the album are traditional Swedish, but the album and the band nevertheless has found its own unique style within this spectrum. Musicologist Dan Lundberg describe it in the booklet as good as I could have done it: "It's not always easy to realise just why you like a tune or a record, but in this case I think it's the unpredicatability of the (musical) meetings - spiced with humour, curiosity and romance..."
There is this certain flair in the music throughout the CD - while staying true to the tradition, the interpretation may take inspiration from maybe classical or jazz music or... Plenty of swing and wonderful melodies; a cracking CD.


(Michael Moll, FolkWorld Issue 37, 11/2008)

Drei Schweden und eine Schwedin mit diversen Klarinetten, Mundharmonika, schwedischen Sackpfeifen, Geigen, Gitarren, um nur ein paar Instrumente zu nennen, und Bandmitglied Jens Linell wird gepriesen als seines Heimatlandes unbestrittener Meister und Erneuerer auf dem Tamburin. Die Klarinette jedoch dominiert auf diesem Album, während es der Rezensentin nicht gelungen ist, die Sackpfeifen herauszuhören – ewig schade! Trotz der modernen Kombination von Klarinette, Geige und Gitarre greifen Triller auf recht alte Musik zurück, die Stücke des Instrumentalalbums stammen aus Archiven des 18. Jahrhunderts aus Västergötland, Närke und Gotland, die im schwedischen Volksmusikatlas oft als Terra incognita erscheinen. Natürlich gibt es Polskas, aber auch einen Marsch, einen Walzer, gleich zwei Polonäsen, davon eine mit dem programmatischen Titel „Polynäse“, und eine Hamburska, eine Polskavariante, die im 19. Jahrhundert in Närke zum absoluten Modetanz wurde – und unbedingt flächenübergreifend wieder eingeführt werden müsste. Triller gehen mit ungeheurer Spielfreude und wahnsinnigem Schwung ans Werk, einfach großartig, und statt des Versuchs, den Charme von Trillers Musik in ungelenke Worte zu fassen, sollen sie hier selbst zu Wort kommen: „Luft trifft Holz, Holz trifft Saite, Saite trifft Rosshaar und Rosshaar trifft Schlagzeug. Hier entsteht Trillers Musik.“

(Gabriele Haefs, Folker 05, september/oktober 2008)

SJECD 30 - RYTTAREN (2012)

Ni som sett någon av Fröken Julie-föreställningarna vid Karlslunds herrgård har säkert noterat den duktiga violinisten Sheshti Johansson, bördig från Stora Mellösa. Med mjuka tonslingor knöt hon samman pjäsens olika delar. Nu är hon cd-aktuell med gruppen Trillers andra cd , Ryttaren, en värdig fortsättning på den lovande debuten med ”Gryning” härom året. Sheshti gör en helgjuten insats. Hennes fiolspel är bländande, men hon får ursäkta. Det unika med Triller är Pontus Estlings klarinettspel. ”Gruppen borde få hedersdiplom för återupprättandet av klarinetten som folkmusikinstrument”, skrev jag om debut-cd:n för ett par år sedan, och nu förs traditionen vidare och förädlas ytterligare. Pontus använder sitt instruments hela klangfärg och visar en bredd i spelet som är imponerande; stundom mjukt lyriskt, stundom briljant pärlande som en vårbäck.
Repertoaren har också kompletterats med ett par vallåtar efter Eric Nilsson, Mattmar, den förste spelmannen som fick Zornmärket i guld (1933). Pontus tolkar dem fint, med stark personlig artikulation.
Ett par Närkelåtar finns också med. Två polskor efter Einar Olsson, Lillkyrka, har vävts samman i ett av plattans svängigaste spår, där fiolen och klarinetten slingrar sig om varandra och turas om i diskanten och stämspelet. Så skapas hela tiden olika klangfärger och nya möjligheter. Just detta tar gruppen konsekvent väl vara på plattan genom.
Erik Ronström, gitarr och Jens Linell, slagverk, har en mer tillbakahållen roll. De ger rätta drivet och kompletterar utmärkt men borde kanske släppas fram lite mer framöver. I så fall skapas ännu fler möjligheter.
Två av kompositionerna är av Sheshtis egen hand, den mjukt lyriska ”Mandas vals” och en finstämd brudmarsch, båda tillägnade en nära väns bröllop och framförda på just Karlslunds herrgård. Fina låtar båda två, men min särskilda favorit är ändå Pontus helvilda ”Artuur!”, skriven under en Ukrainaturné med tydliga östeuropeiska influenser. Grymt kul!


(Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda 2012-08-08)

Känsligt.
Mjukt, likt i njutningsfull dans, rör de sig genom melodiburna låtar som lyfter än en klarinett, än en bouzouki. Mandola och munspel, fiol och säckpipa. Idel framåtanda, med nuet spelande i varje klang. ”Ryttaren” bjuder på traditionellt material blandat med deras eget. Violinisten Sheshti Johansson figurerar här som flitig kompositör och titelspåret sjunger lika vackert som ledigt över försiktig cymbal. Det är känsligt och stämningsfullt. Gänget håller tajt kring gunget som får kroppen att, frivilligt eller ej, följa minsta vändning.


(Anna Wallentin, Västerbottens Folkblad 2012-08-24)

Med musikaliska rötter i bland annat Västergötland, Gotland och Östeuropa är det inte helt oväntat att instrumentalkvartetten Triller spelar varierad musik som både svänger och berör, ibland samtidigt. Folkmusik från 1700-talet blandas med Evert Taube (Så länge skutan kan gå får nytt liv) och tre egna stycken, varav två är skrivna till bröllop. Allt är levande och mycket är dansant. Pontus Estling (munspel och klarinett), Sheshti Johansson (fiol), Jens Linell (slagverk) och Erik Ronström (gitarr) blir ibland rent av för spretiga. Men sätt på er danskorna och åk med. Och missa inte de lugna partierna.

(Ola Claesson, Smålandsposten 2012-07-25)

SJECD 25

Recensioner

Beställ



Tillbaka till startsidan