|
|
Ett drama för kör och folkmusikgrupp.
I Ardre socken på sydöstra Gotland stod en gång en mäktig
bildsten, huggen kring år 750. Idag står den på Historiska
museet i Stockholm och visar sagan om mästersmeden Volund. I
isländska Eddan berättas hur Volund lever gott till den dag
hans kvinna lämnar honom. I väntan på sin älskade smider
Volund gyllene ringar och världens mäktigaste svärd, det svärd
som vid världens undergång, Ragnarök, ska skicka eld över
världen.
Kung Nidads ögon faller på Volunds skatter. Han stjäl dem,
fängslar smeden och skär av hans knäsenor. Men Volund tar en
gruvlig hämnd. Så smider han sig örnvingar och stiger till
väders. Han söker och finner sin kvinna, men gudarna åtrår
henne. Striden om henne blir hans sista och den slutar när
självaste guden Tor dräper Volund och slungar hans öga upp på
nattens himmel. Där blickar han ner på oss som en evigt
lysande stjärna.
Sagan om Volund berättas i den bok som en höstdag 1996 slog upp
sig själv i ett kök i Visby. Janne bestämde sig för att
tonsätta bildstenen - tala om rauk´n roll! - Eva för att väva
med ord och Mats för att arrangera sångerna för kör till en
variationsrik helhet. Uppmuntrade och inspirerade av Owe
Ronström har verket vuxit fram ur Gunnfjauns Kapell och
Allmänna Sången.
Hur många timmar vi ägnat Volund har ingen vågat räkna. Men det
är sagan värd, för den angår oss alla. Den innehåller allt vad
som finns i mänskligt liv och får oss att fundera över
människans litenhet i världsalltet. Ständigt denne Volund! Han
fortsätter att fängsla människor som han gjort i vår del av
världen i långt över tusen år.
Text: Eva Sjöstrand
Musik: Jan Ekedahl
Körarrangemang: Mats Hallberg
Musikarrangemang: Gunnfjauns Kapell
|
|
|
|
|
|
Gunnfjauns Kapell
Tillbaka till startsidan